IiiiiiiiiiiOoooooooIIIIIIIIiiiOOOOOOooo

Jag avslutade en gårdag som började rejält i moll med att mottaga övriga föräldrars beundran på dagis föräldramöte ("hur lyckades ni hitta en barnvakt som var villig att ta hand om båda barnen?!") - dur! - samt vid hemkomsten mötas av grannens illtjutande villalarm. Som grannen själv inte hörde, visade det sig. Kanske inte så mycket dur som "hur tänkte de när de valde just det larmet?", men det piggade åtminstone upp.