OS(t)

I morse hade prästosten i jobbköket antagit formen av en halfpipe istället för den sedvanliga kälkbacken. Är det vinter-OS så är det.

Jag som rejält sportmotsträvig person tycker ändå att snowboard är rätt kul att kolla på. Fast i hemlighet är jag svårt konståkningsberoende. Tacka vet jag ryska pojkar med konstiga frisyrer i dödsföraktande kvadruplar.

Nationalsport

I den där lilla bubblan som är runt mig, sisådär 2 dm större än jag själv, är nationalsporten "hånande av frågesportsmedverkande".

Påstår maken.

Det sorgliga är att han har rätt. För nog är jag innerst inne lite obehagligt tillfreds med att sitta i soffan framför TV:n och verbalt förödmjuka, trakassera, ifrågasätta och håna de som svarar fel eller inte svarar tillräckligt snabbt på de frågor jag kan.

Jag är ingen trevlig person i sådana stunder. Och det är med full visshet om att sådana som jag existerar jag bestämt kan säga att nej, jag kommer aldrig frivilligt att utsätta mig för deltagande i sådana program (jag skulle förmodligen inte kunna svara på en enda fråga!).

Dressed for success

Mot alla odds känner jag ett rastlöst vårsprittande i kroppen. Jag skjuter blekgröna spröt mot ett ljus som inte finns likt en morot längst ner i matkällaren. Antingen vet mina spröt något som inte vi andra känner av - att våren lurar bakom snödrivorna - eller så är det bara ren överlevnadsinstinkt. Jag väljer att se det som ett vårtecken som blygt rycker i kjolfållen för att få uppmärksamhet.

Synar man sen den där kjolfållen lite närmare tycker man att det banne mig är dags för en ny.

Kristin: Förresten tror jag du har rätt i att Kista C är ett bättre val om man vill förnya garderoben - de har fler butiker/kedjor med rimliga prisnivåer än Täby C tror jag.

Anna: Ja, Kista känns lite roligare dessutom.

Kristin: ...säger hon som aldrig varit i Täby.

Anna: Men mina förutfattade meningar hann dit före mig!

Min svaghet är klänningar och jag råkade köpa en ny häromdagen. Igen. Jag kan berätta att om ens bättre halva har råkat titta på Tim Gunn's Guide to Style på teve byts sucken "Men du HAR ju så många fina klänningar redan" till ett anklagande "Är det där ett av dina tio nyckelplagg?"

Här är riktlinjerna jag har mage att bryta mot (Antagligen med hemska biverkningar eftersom Kristin säger att Tim är lite helig, typ som Ribbing. The horror.)

The point of being nytonad

I går tonade jag håret. Det händer ungefär en gång var sjätte månad och varje gång undrar jag efteråt varför jag anstränger mig. För det är aldrig någon som märker någon skillnad.

Fast jag byter nyans och märke och allt.

Å andra sidan antar jag att jag ska se det positivt, för det måste ju betyda att mitt hår är till exempel sammetsbrunt även naturligt? Och inte råttgrått som jag alltid hävdar.

(Vad är sammetsbrunt för knäpp nyans egentligen? Jag ser liksom plyschsoffor från 70-talet i en furuspäckad gillestuga framför mig. Vad fick mig att välja just den nyansen i affären? Förutom, uppenbarligen, en stark känsla för att den passar mig, eftersom ingen ser någon skillnad, då.)

En alldeles normal dag

I dag lunchade jag med en kollega som var Sveriges enda manliga ko i ett tidigare liv.

Kollegan är dessutom besatt av läderskor.

Vardagslyx

Utan inbördes ordning, de fem bästa vardagslyxsakerna jag vet:

Golvvärme
Tystnad
Renbäddad säng
Hotellfrukost
Långa duschar i varmt, på gränsen till hett, vatten

1 februari i nådens år 2010..

..varunder en stor lärdom drogs:

Det är mycket mycket mycket MYCKET smärtsamt att ha fingrarna inne i själva visparna när man startar elvispen.

Hälsar tårögd tvååring.