Vanligtvis brukar jag ha en häpnadsväckande vy över stan från mitt skrivbord. Idag fick man gissa sig till stadshuset som borde ligga där bakom den yrande vita väggen någonstans, som att sitta i en snökula som skakas till vansinne. Nu är det kolsvart istället.
Det känns ändå lite hemtamt att inte se något. Med runt –6,50 i närsynthet är min tillvaro utan linser som ett ständigt photoshopfilter med oskärpa. Jag har en diamantslipares koll på detaljer en decimeter från näsan sådär, sen går det bara utför. Ljusslingorna runt fönstret hemma ger i alla fall fina fasetteffekter utan linser och det är Happy Bokeh Wednesday varje dag!
(Bokeh - från japanska boke, 暈け, som betyder "suddig", tycker Wikipedia)
Inlägg
Jag har -6,0 utan linser och vet preciiis vad du talar om. Har - enligt linsoptikern - ett bästseende på 12 cm. Jojo.
SvaraRaderaÅh, en medsyster! :)
SvaraRadera