Kvinna med koll

Häromdagen flyttade vi runt på kontoret. Vi gör det då och då. Ungefär en gång i kvartalet. Till det höga nöjet för kollegor från andra avdelningar - utöver de som sköter omkopplingen av telefoner och flyttar datorer då.

Den här gången flyttade min närmaste kollega in i det urtrista rummet jag sitter i. Hon satte händerna i sidan, betraktade omgivningen och meddelade bestämt att tråkigare rum har hon väl aldrig skådat, något måste göras och så gick hon prompt ut och stal/flyttade in en gigantisk hyr-krukväxt från kontorslandskapet utanför.

Det slumpade sig så att samma dag som krukväxten adressändrade kom plantuthyrarna på sitt månatliga besök. Eller hur ofta det nu är. Och här har vi levt i tron att de går runt och pysslar om blommorna vartefter de springer på dem i korridorerna. Men icke.

Plantdamen såg sig misstänksamt omkring och undrade bistert om det inte var så att det fattades en planta och vem hade tagit den, när och varför, va, va, VA?! Kollegorna ute i landskapet såg sig oskyldigt om och hade aldrig ens noterat den plantan och inte fattades det väl någon, det måste vara ren inbillning, ska du inte lägga dig en stund, plantdamen?

Alltså. Har de sådan järnkoll på var alla plantorna står? Eller har de kartor över placeringarna som de tar upp och jämför med? För det är inte precis någon liten byggnad, det här - när det byggdes i slutet på 60-talet var det norra Europas största kontorshus.

Förunderligt nog reagerade damen sedan ifråga inte över huvud taget på att det stod en extra krukväxt inne i vårt rum.